Feed
Startpage
Blå tornet
En utopikers dagbok
ANDERS WOLLINS BLOGG
Det som en utopiker söker, är den närmaste kärnan i det inre. Hemligheten ligger i att bilden talar tusen språk.
 

 
 
2006-04-25

Fler bilder från vernissaget & vårtecken från Paris


Tänkte att jag kunde visa Er lite fler av bilderna från vernissaget eftersom det sammantaget var en så trevlig upplevelse. Håll till godo!
Foto: Leif K Olsson

"Havsträd" 113 x 80 cm 2006.

Ett av landskapen på utställningen som jag hade ramat med en fin vit
ramlist med ett visst mellanrum mellan själva ytterlisten och tavlan,
vilket passade de många landskapen väldigt bra.


Här hänger "Ciderparet" i trappan och nedan står mina målarkängor som min fotograf tyckte kunde vara kul att ha med, ja varför inte?
I källarrummet hängde bland annat ett antal större tavlor som Ni skymtar på bilden nedan, som lyckligt nog var de första att säljas!
"Chagall-tavlor" kallade mina gallerister dem, och det kanske finns en viss likhet, den första egna konst jag köpte var faktiskt osignerade äkta
Chagall litografier, och jag är fortfarande mycket glad i hans konst, så att tåla jämförelse med honom
gör jag gärna men tycker nog ändå jag är närmre Cobra-gruppen i ett större sammanhang,
åtminstone känns det så nu i livet. Just explosiviteten - eller "kaskad-måleriet" är ändå essensen i min konst men det kan så klart uttryckas på olika sätt,
ibland mer poetiskt och ingående beskrivet i bevandrade livstankar och bilder.



Här är även tavlan "Skiers paradise" fotad (1,5 x 1,5 m)



Har idag så sakteliga börjat måla igen i trädgården i Åsa, vädret är bra och även om jag ännu inväntar den vanliga
"eldiga" kraften bakom mina tavlor hoppas jag den ska komma i tid till konstrundan. Har för övrigt också fått intresse för att hjälpa mig ordna en ny utställning i Paris via en bekant som jag hoppas ska hjälpa mig undvika den sortens skurkaktiga gallerister jag tyvärr råkade ut för 1999.
På min utställning där berättade bland annat chefen för Culturel Suedois att detta händer konstnärer dagligen på den
internationella konstscenen, att konstnärer blir helt grundlurade alltså, något jag inte kunde tro på den tiden. Tydligen är det likadant på många ställen så man får passa sig, trots sin iver att visa upp sig och finna nya marknader.
Känns hur som helst mer "rätt" nu än då, även om jag redan på den tiden var extremt extrovert eller utlandsinriktad på min konst. Även om Paris inte funkar som världens stora konstmetropol längre, tycker jag ändå om staden och dess charm, och tror att konstlivet ändå ska kunna fungera för mig och min konst. Jag får återkomma till ämnet längre fram, känns mest roligt som ett litet "vårtecken" så länge. Samlingsutställningen på Schomburg Gallery i Los Angeles där jag deltar med ett antal verk drog mycket folk till vernissaget, och jag inväntar vidare information därifrån, kanske även lite bilder att visa.

Add comment / Kommentera
Your Name / Ditt Namn:
Your E-mail:
Your Site:
Your comment / Kommentar:

( characters remaining)

Note: Only name and comment are obligatory fields. Your E-mail will be invisible to spambots and links posted get the nofollow attribute, which make search engines ignore them.
Thus no use spamming see.

OBS: Endast namn and kommentar är obligatoriska uppgifter. Din e-mail syns inte för spammare och länkar som postas ignoreras av sökmotorerna.

 

There are no comments posted yet.

Inga kommentarer är postade ännu.