I den sökande ungdomen

Under mina år på Fria målarskolan i Halmstad blev jag tämligen sökande. De två första åren var jag mest driven i argumentationer med den rådande konsttrenden, representerad av de många på skolan, och som stod mig upp i halsen.Närmre det sista tredje året började jag söka mig inåt och bortom det jordiska. Vad fanns mer?

En gång på en promenad i Halmstad gick jag förbi två såna där proselyter i svarta rockar som söker vilsna själar, och vände för att gå fram till dem och fråga om jag fick komma på deras möte. Så klart blev de jätteglada, och kom för att besöka mig hemmavid ett antal gånger till och med.Jag kom att besöka ett av deras kyrkomöten, och minns hur jag i en timmes tid satt och bröt ner allt jag såg och hörde i en intellektuell process, vars resultat var att jag egentligen borde gått direkt. Men jag stannade. Så lätt skulle det inte gå, för tänk om jag hade fel? Måste iallefall ge det chansen.

Det hela slutade med att jag låste in mig en halvtimme på toa, efter att jag hade tvingats skriva på papper om att 10 procent av mina inkomster skulle gå till kyrkan, mm. Där satt jag och rannsakade allt och mådde väl si så där i ett halv-religiöst töcken. Till slut gick alla och jag satt kvar på toa och därefter rann jag iväg på egen hand.De sökte upp mig några gånger men kom ingen vart. Så till slut gick jag i hemstaden Göteborg för en sisådär 12 år sen kanske, antagligen i samband med att knacka dörr hos gallerier (en känd vana hos en Self-made man i artisteriet) och gick in på bakgatan till Götabergsgatan. Av en ren slump eller händelse men jag kände mig manad att just gå in där. Tecken och andlig symbolik var vardagsmat för mig och jag kände hela tiden en andlig väg följa mig. (Som jag sagt till många kunder genom åren så brukar jag alltid se mig sitta på en vit häst när jag blundar, som att min själ rider detta djur av högsta spirituella kaliber). Där inne på gatan kom jag fram till ett el-skåp eller vad det heter, ett sånt som står på marken och väl innehåller en massa strömförsörjnings-mekanismer). På det låg två böcker. Det var den nämnda kyrkliga församlingens bok och på den låg Ondskan av Jan Guillou.

I och för sig kanske jag visste med mig detta men var ändå skönt att få det bekräftat och avslutat.